Skolavslutning

I går var det dags för mej att ta farväl av mina älskade elever. Hanna, Lovisa, Rebecca, Beatrice, Sara, Edesson, Sjöqvist, Jonathan, Ida, Sanna, Tobias, Arvid, Theo....... ja alla eleverna hade skolavslutning i kyrkan. Dagen till ära klädde även jag upp mej litegrann i vit tröja och blå kjol. Jag tänker på alla mina elever med kärlek. Varje liten unge faktiskt. Det finns inte någon som jag tyckt illa om, inte någon som jag är glad över att slippa. I kyrkan fick jag läsa upp alla namnen på eleverna i "min" nia så att de kunde komma fram och få sina betyg av rektor. Flera stycken kom fram efteråt, speciellt kollegor och berömde mej för att jag sett så strålande ut. Och när jag stod där med micken framför mej och eleverna nervöst trampande bredvid kände jag så mycket kärlek. Jag var så sabla stolt för varenda en av dem. Deras ögon sökte nervöst min blick. De försökte hitta ett lugn och jag gjorde mitt bästa för att förmedla trygghet och den enorma glädje jag kände när jag stod där. Det var otroligt. Under en termin har vi kamperat tillsammans. Vi har rabblat verbändelser, pratat om döden, tittat på film, fikat, suttit framför datorn, ältat vänskapsförhållanden, kramats och skrikigt på varandra. 

Tjejerna var ganska lika i vitt, snygga, bruna ben,höga klackar.
Det var lärarna som skillde sej åt i mängden.

Tjejerna var otroligt vackra i sina vita korta klänningar och grabbarna....... hur stiliga som helst. 

Min första klass. De kommer aldrig försvinna. Om några år kanske några namn bleknar bort, men kärleken jag känner för eleverna försvinner inte. Det var när jag stod där på kyrkbacken och pratade med några föräldrar och Hanna B kom fram med tårar i ögonen och gav mej en blomma och viskade i mitt öra hur tacksam hon var för terminen med mej som jag kände att jag verkligen har världens bästa jobb. Jag har det. Jag älskar verkligen det här  livet. Jag älskar mitt yrkesval. Det är så jag. Det är här jag hör hemma.

Mina härliga grabbs! Underbara killar på alla sätt!

 Jag fick säga farväl till mina kollegor. Ge Elisabeth en kram till. Denna vackra förebild för kvinnor. Kollegor och rektor tackade av mej så nu har jag blommor här hemma som skulle räcka till en hel blomsteraffär. Jag tackade för mej. Fick säga hejdå till mitt jobb, äta god mat på resturang med mina nior, krama om min mentorskollega och åka hem. Hem till ett långt sommarlov. Hem till ovissheten. Hem med en känsla att jag valt rätt.

Avslutning

Betygen är satta. Avslutningslunchen är äten. Nycklarna inlämnade. Idag blir det kyrkan. Avslutning. Dags att ta farväl. Säga hej då. Av eleverna. Av kollegorna. Mitt första jobb sen utbildningen. Min första termin. Himlen är grå. I morgon sommarlov.

Betygsdags

Har precis fått ringa ett tråkigt samtal om en sista minuten betygsvarning till en av mina elever. Usch kag tycker det är så tråkigt. Hon har alla förutsättningar, men lite för mycket frånvaro och har inte gjort prov, inlämning eller redovisning så tyvärr står det mellan ett svagt G, om hon får in en uppgift som är godkänd, eller inget betyg.


Annars är alla betygen klara. Jag ska bara trycka på knappen så är det klart. Och det ska göras innan kl 12.00 tisdag den 7juni. Spännande, det var min första gång att sätta betyg. Några har jag våndats över. Några har jag önskat kunna sätta högre betyg på men överlag är jag nöjd över hur mina åttor och nior har kämpat på. Vad som än händer är de mina första elever som jag kan och får sätta betyg på. Mina första elever efter utbildningen. En cool resa!