Första lektionerna

Egentligen är jag en ganska snäll lärare. Egentligen ogillar jag läxor och tycker om att ha kul lektioner där vi pratar och lattjar med varandra, och där vi kan växla mellan att ha kul och att jobba på allvar. I dag gav jag läxa till mina elever. På deras första spanska lektion. Glosor,. Huuuuuuu...... men det kändes rätt. För åttorna var första lektionen gastkramande. De fick ett prov som totalt sågade deras självförtroende.... Samma prov jag gav mina sexor och sjuor förra terminen.Jag är säker på att det självförtroendet snabbt kommer att byggas upp igen. Provet var till för att jag skulle se hur pass bra de är i spanska.  Och mycket kunskap låg i träda. Den finns där någonstans, det är jag säker på. Men nu vet jag var jag ska börja. Läsåret är i gång och jag är taggad som tusen. Det här är riktigt kul!

Start veckan

Kollegorna

Det är ingen underdrift att säga att skolan jag arbetar på verkligen vet hur man ska kul-starta läsåret.  Vi har haft en händelserik vecka med övernattning, mångkamp, läger, disco och i dag aktviteter på en idrottsplats. Jag och Malin stod för hjärngymnastiken. Vi hade två tips rundor och en frågesport, som eleverna varvade med fotboll, duo-brännboll och leken flaggan. SMHI lovade åska men gav oss sol och värme. Dagen har varit perfekt. Men jag måste erkänna att jag är rätt sliten. Jobba många, långa timmar, hämta barn, träning, matlagning, aktivera hundarna och nånstans där emellan försöka hinna sova. Jag är full av beundran över mina kollegor och jag blev uppriktigt glad när en av de jag jobbar med sa att hon tyckte att jag passar in i gänget. Jag vill passa in. Vill trivas och känna stabilitet. Jag tror på den här skolan. Och jag tycker eleverna jag har fått träffat är förvånansvärt underbara! Att det finns så många fantastiska barn samlat på ett ställe; det, om något, är ett gott betyg!

Träffat mina elever

I dag kom eleverna till skolan. De tysta korridorerna fylldes av ljud och människor. Personalrummet blev helt plötsligt mycket mer instängt när dörren inte längre stod på vid gavel. Matsalen, där alla våra möten har hållts kommer nu inte kunna användas. Men visst var det härlig att se alla fina elever och alla finklädda föräldrar  i kostymer och kjolar. De sexor som jag ska handleda verkar vara en bunt underbara kids med massor av energi. Hoppas många av dem väljer spanska nästa år så jag får undervisa dem så mycket som möjligt. Det kändes bra med elever i skolan. Jag har längtat efter dem. I morgon kommer jag lära känna en del av dem när vi har mångkamp på badhuset.

På plats

Entrén för eleverna, med röd matta o biljardbord

Nu har jag kommit på plats. Min arbetsplats är nu min. När jag hade fått upp böckerna i hyllan, hämtat pennor, häftapparat, tejp och allt annat man behöver, satte jag mej på min plats och en overklighetskänsla for genom kroppen. Det här är min arbetsplats. Här ska jag jobba! Länge. Shit vad konstigt. Var är Alexandra, och Elisabeth? Mina forna kollegor? Nu är det Mujo, Malin och Helena som jag arbetar närmast. Verkligheten for över mej. Det kändes både spännande och vemodigt på en gång. Nu är jag lärare. Pedagog. Och här ska jag vara. Det här ska bli min
verklighet. Varje dag. Mest längtar jag efter att få börja med lektionerna.

Jag längtar efter eleverna. I morgon får jag träffa dem för första gången. Det ser jag fram emot. Resten av

Korridorren med klassrum

veckan är till för att lära känna ungarna. På så sätt har den här skolan..... min skola...... ett bra tänk tycker jag. Veckan består av dagar utomhus, sammarbetsövningar, sport, disco, läger och övernattningar. Ett suveränt bra sätt att starta upp ett läsår tycker jag. I morgon när jag kommer vet jag var jag ska lägga min väska. Jag vet vilken stol jag ska sitta i och jag vet var jag ska lägga mina böcker. I morgon är första dagen för resten av mitt liv. på riktigt. Och det är en häftig känsla!