Kungliga regelverket

På vår skola är inte vi klasslärare eller mentorer i en klass. Istället är vi fyra pedagoger som delar ansvaret för en årskurs, dvs två klasser. Jag och två andra tjejer och en kille är handledare för sexorna. Vi som friskola blir sällan erbjudna att gå på kulturella evenemang, men så fick vi ett mejl om Kungliga regelverket och vi nappade direkt. Så idag har vi varit på en teaterpjäs som chockade våra elever en del. Jag tror att de i första skedet undrade vart de hade hamnat när en svettig, flottig, beige man i fula svarta glasögon beordrade fullständig tystnad, att de skulle ta av sej skorna på kommando och sitta raka i ryggarna under föreställningen. De såg lite skraja ut! Men teaterpjäsen växte och tillslut tror jag att många vågade slappna av. reaktionerna var mixade efter pjäsen. Men jag tror att vi har en hel del att diskutera i morgon. På så sätt var pjäsen ett fantastiskt underlag för det vi arbetar hårt för: respekt, regler skratt och konsekvenser. Pjäsen hette Kungliga regelverket och handlade om att regler är till för att följas in i absurdum men att man kanske kan bli lycligare och friare av att bryta reglerna. Den hade ett särskilt stilistiskt språk som jag som vuxen uppfattade, uppskattade och förstod. Däremot vet jag inte hur mycket eleverna uppfattade det hela. Det får vi prata om i morgon. Kul var det dock att komma iväg ett tag och se eleverna utanför skolkorridorerna.